Ja, Selma är en helt ny katt!
Det har varit kämpigt en längre tid nu. Selma har varit aggressiv och farit på både Sigge och Lovis. Det gick tom så långt att vi bestämde oss för att försöka hitta ett nytt hem till henne. Det var bara det att jag inte kände att det var rätt. Dels för att jag en gång sagt att Selma ska bo hos oss tills hon dör och dels för att det verkade som om hon inte mådde bra. Hon såg allmänt risig ut i pälsen, kräktes ofta, ville helst vara för sig själv och så var hon aggressiv, jag har ärr kvar på händerna än. Jag kunde bara inte komma på vad som var fel med henne.
Vi åkte till veterinären som, efter att ha blivit tvungen att söva henne, tog ett blodprov som visade att hon var den friskaste katt han någonsin träffat men att hon var stressad och det fanns inget att göra åt det utan att omplacera henne.
De flesta som känner mig vet att jag älskar mina husdjur lika mycket som övriga familjen och en av dem gav mig ett tips att ta kontakt med Lotta som är naturterapeut.
Sagt och gjort, jag mailade henne och bad om en konsultation för Selma som jag berättade att jag hade problem med och att hon inte mådde bra.
Svaret kom snabbt tillbaka igen;
"Det verkar som om Selma har för dålig enzymproduktion så att hon inte kan smälta maten tillräckligt. Därav obalans bukspottskörtel o hormoner.
Matsmältningsproblem hänger ihop med detta o jag kan tänka mig att hon lätt får magkatarr känningar , och därmed fattas hon lite mineraler o b6.
Foder,ja,vad ger du henne idag ? Det bästa är ett foder med hög andel protein,lite eller inga kolhydrater och lite fett.
Tex kött,fisk,kokt ägg och ett torrfoder m hög proteinhalt om du ger henne det.
Enzymer kan man strö på maten, då startar nedbrytningen redan där,har sökt på enzymer till katt men hitytar inget, så jag antar att man kan testa enzymer till människa,en halv kapsel / dos mat.
Hon kan ha haft magnesiumbristen hel sitt liv,och sedan blir bristen större när hon får kattungar-precis som hos människor . Typiska symptom är ilande smärtor,spänningar,ryckningar mm men det avhjälper vi med vävnadssalterna, som är homeopatiska mineraler – mycket effektiva o lätta att ge.
Zink behöver fyllas på men det finns i kött så får hon fart på upptaget så löser det sig.
Obalans skelett kan ha att göra med att hon ev har ilande smärtor . Inget specifikt går in på det.
Hon ska INTE byta hem för detta har inget med omgivning eller trivsel att göra, det är helt enkelt så att hon mår inte riktigt bra o då går det ut över andra. Hon är där hon ska vara !"
Gissa om hoppet tändes i mig??? :-)
Jag bad Lotta att skicka de tillskott som Selma behövde och den 22 oktober började jag att ge henne magnesium, kalium, b-vitamin, enzymer och läkemalva.
Hon slutade att kräka med detsamma och har bara kräkts fyra gånger sen dess.
Efter en vecka var hon en helt annan katt!!!! Hon spann och ville bli klappad och det märktes att hon mådde bättre.
Det gick framåt men ändå var det något som inte var riktigt som det skulle. Hon pep varje gång vi lyfte upp henne och jag kontaktade Lotta igen för råd. Lotta rekommenderade vävnadssalt nr 12 som hjälper till att lösa upp och transportera ut tex broskavlagringar i kroppen. Förmodligen någon skada Selma fått i samband med en av hennes förlossningar och när jag tänker efter så var det efter den första förlossningen som hon började att ändra humör.
Idag är det annandag jul, två månader efter att jag började ge henne enligt Lottas ordination, och idag är hon en jättehärlig harmonisk katt igen! Pälsen är lika fin som Sigges och hon har lagt på sig några kilon, nu kan jag inte känna ryggraden längre som jag gjorde förut. Hon är så vacker nu!
Tusen, åter tusen tack Lotta för all din hjälp och ditt tålamod med att svara på alla mina frågor!
Kan ju berätta att jag blev så inspirerad av Selmas framsteg att jag bokade en konsultation till mig själv också :-)
Känner mig så mycket piggare nu när jag också får i mig allt jag behöver!
Än en gång tack Lotta!
Filmade Selma när hon var på bushumör här om dagen :-)